Att se sanningen i vitögat är svårt, men det behövs för att komma på en bättre väg i framtiden, en ärligare väg, en väg med mindre farthinder. Jag skall till Länsförsäkringar i morgon för att se om de kan hjälpa mig få ordning på min ekonomi, jag skall lägga alla kort på bordet och sannolikheten är att de kommer att säga nej, men det är värt en chans. Jag står i ”kö” för att komma till en budgetrådgivare i Majorna, men jag ser inte det som något som skall göra att jag slutar försöka, det är mitt ansvar, min ekonomi och den bedrövliga situation jag befinner mig i, att leta efter en utväg är mitt ansvar.
Med utväg menar jag inte att avsäga mig ansvaret, jag menar att se om jag kan få bättre villkor att ordna upp det hos en annan bank. Det kommer att vara ett par hårda år, men verkligheten jag skapat mig själv är så. Detta kunde lätt vara något negativt men inte för mig, jag ser hopp om möjligheter och som med hopp för mig ger jag inte upp förens det är 100 % klart att det inte går. Besvikelsen är jag beredd att ta hand om.
Har varit sjuk och hemma IGEN, jag tycker verkligen illa om det, det tog 17 dagar in på det nya året innan det hände, jag skäms, jag avskyr att ringa in och säga att jag är sjuk, även här är det dags att ta ”tjuren vid hornen” och se om något kan göras för att hjälpa mig, boka in två tider hos gynokologen som jag sedan avbokade, fegis som jag är!
Men jag tänker inte ge upp, det här är inte en orsak till att bara släppa taget och glida tillbaka till gamla vanor, det finns ingen anledning till det, utan det är bara att titta det som har hänt rakt i ”ögat” och ta hand om konsekvenserna även om det känns otäckt, det är jag skyldig mig själv, jag vill ha ett liv, jag vill leva det, så det är bara att bita ihop och klappa mig på axeln, jag skall ha kredit för att jag inte släpper taget!
”Låt dig inte gripas av förtvivlan, för det hindrar dig från att kunna tala till ditt hjärta. Den som följer sitt levnadsöde vet allt han behöver veta. Det enda som kan göra drömmen omöjlig är rädslan för att misslyckas.”
Med utväg menar jag inte att avsäga mig ansvaret, jag menar att se om jag kan få bättre villkor att ordna upp det hos en annan bank. Det kommer att vara ett par hårda år, men verkligheten jag skapat mig själv är så. Detta kunde lätt vara något negativt men inte för mig, jag ser hopp om möjligheter och som med hopp för mig ger jag inte upp förens det är 100 % klart att det inte går. Besvikelsen är jag beredd att ta hand om.
Har varit sjuk och hemma IGEN, jag tycker verkligen illa om det, det tog 17 dagar in på det nya året innan det hände, jag skäms, jag avskyr att ringa in och säga att jag är sjuk, även här är det dags att ta ”tjuren vid hornen” och se om något kan göras för att hjälpa mig, boka in två tider hos gynokologen som jag sedan avbokade, fegis som jag är!
Men jag tänker inte ge upp, det här är inte en orsak till att bara släppa taget och glida tillbaka till gamla vanor, det finns ingen anledning till det, utan det är bara att titta det som har hänt rakt i ”ögat” och ta hand om konsekvenserna även om det känns otäckt, det är jag skyldig mig själv, jag vill ha ett liv, jag vill leva det, så det är bara att bita ihop och klappa mig på axeln, jag skall ha kredit för att jag inte släpper taget!
”Låt dig inte gripas av förtvivlan, för det hindrar dig från att kunna tala till ditt hjärta. Den som följer sitt levnadsöde vet allt han behöver veta. Det enda som kan göra drömmen omöjlig är rädslan för att misslyckas.”
Alkemisten av Paulo Coelho
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar