Nä nu är det bra !

En känsla av att vara mätt har uppstått, mätt på dåliga, negativa, domedags nyheter, jag har förlänge sedan slutat titta på nyheterna, läsa tidningarna, jag ögar igenom Metro ibland, men jag gör mitt bästa för att begränsa nyhetsflödet.

På jobbet är det också en negativ stämning, klaga över kylan, ljudet från bygget, tågen etc jag har så mycket negativitet i mig att jag misstänker att lite till och jag börjar kräkas dåliga nyheter.

Nu är jag inte någon "Pollyanna" eller "Foten i kläm?! Jajamensan!!!" person, kanske är det för att jag är "skör" som det hette förr i tiden och redan nedstämd som jag inte klarar att bli fullkomligt överöst av dåliga nyheter.

I morse vaknade jag med svullna ögonlock, jag hade gråtit så mycket i går och det blev resultatet, väntade med att sätta in mina linser tills jag kom till jobbet, resan in var vag, jag ser, men synen är begränsad, det var avslappnande, jag fokuserade på saker som var nära mig. Skiftningarna i ljuset på vägen, det blåste och regnade i morse så det blev vackra skuggeffekter på vägen. När jag kom från Pressbyrån och skulle gå över vägen var jag endast säker på att det inte var en spårvagn på väg två armar framför mig, skrämde upp mig lite med den tanken så jag skyndade mig över.

Jag är ganska duktig på att skrämma upp mig själv, som tillexempel en tavla som jag berättade om för min kamrat Lisa på jobbet idag, efter hon berättat en liten kuslig upplevelse hon haft kvällen innan. Det är en tavla från ca 1700-1800 talet som hänger på Tate Gallery i London, en dam som ligger i en säng som har en "Mara" som sitter på henne, den är jätte kuslig, Maran ser ut som en korsning av ett troll och en gargoyle, jag hade mardrömmar om den länge, länge efter det, plus att jag kunde få en känsla av att den satt på min rygg. Jag tror att berättelsen går något som att Maran kommer och rider dig på ryggen när du sover, nästan kväver dig eftersom du inte kan andas - "folklore" som det heter på engelska, kan inte hela historien men det var nog för att skrämma mig.

Linsena kom i ögonen på jobbet och inte så länge efter det kom solen fram, det klarnade, underbart eller hur! Jag satt och läste om löneöversynen inom Regionen på jobbet, det var intressant och fick dagen att gå förbi snabbt, sedan var en förtroendevald på plats med sin lilla son, på 4 mån, som det är svårt att inte bli alldeles svagbent inför, jag fick hålla honom igen och jag sög åt mig så mycket positiv energi som jag kunde. På vägen hem lyssnade jag på musik och njöt, det höll på att skymma, vattnet glittrade i den nedgående solen och jag andades ut.

Var trött, tilllät mig själv att lägga mig och läsa och sedan vila en stund, som tur var fick jag ett SMS efter en timme av slutna ögon och nyfiken som jag är läste jag det, eftersom klockan då var 1700 och Eastenders började, valde jag att gå upp, det tror jag var ett bra beslut!

I morgon skall administratörgruppen ha ett planeringsmöte, japp, en utmaning, är inte lika stark men jag har mina tekniker och jag får försöka påminna mig om vikten av att sköta om mig själv, välja mina krig, det är inte hela världen, men gränser, det är viktigt för min del, andas in, andas ut, gå in i det hela förutsättningslöst!

Nu är det bra med dåliga nyheter, jag skall göra ett aktivt val att hitta positiva saker i vardagen, bebiskramar, kattpussar = slick på kinden : ), rosa gosiga yogabyxor - tack för tipset Mia, jag härmar dig oblygsamt!!! Två skivor av Marit Bergman, vatten, och en säng full av gosiga kuddar mmmmmm......

Jag måste komma i håg att ge mig själv tid!

"In alchemy it is stated that whenever we define the space for which we are responsible, everything is given us within that space. It is as if the whole Universe comes down and sits at our feet...ready to be used for GOD'S plan on earth."

Reshad Feild