Uppdrag Granskning

Jag visste inte att det fanns sidor som hjälper till med tips och idéer om hur man begår självmord. Jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till detta, en del av mig känner som så att "mitt liv - jag bestämmer" men eftersom även jag vet att ibland känns det som man vill försvinna, dö, så kan det mer betyda att man vill sova, sova och inte vakna tills allt är bra. Vakna när det känns bättre, jag skriver "man" men jag menar jag.

Livet kan uppfattas som väldigt tungt ibland, känslan kan bli överväldigande och när jag blir frågad vad som är fel, är det omöjligt att få någon annan att förstå, oftast får jag "lösningar" som känns "glatta" och det är förödmjukande att ens få dessa tips. Jag vet oftast inte vad jag skall säga så det är bara att nicka och säga mmm.

Jag tycker det är ledsamt att komma till den punkten när döden känns bättre än livet, men när jag personligen hamnar där nere känns allt svårt, omöjligt även. Bijan, en sådan vacker kille, ett sådant leende, jag kände honom inte, men det är synd att han inte finns bland oss idag. Vad tycker jag om den sidan och det forumet han varit på? Jag vet inte, jag vet faktiskt inte vad jag skall säga om den sidan eller den man som ger ut alla dessa tips. När han intervjuades upplevde jag honom som en känslolös individ, han sa att han själv önskar begå självmord, men jag tvivlar på det, det kändes som han var fascinerad av att hans råd och förslag hade lätt till en persons död. Jag antar att det fick honom att känna sig ganska betydelsefull. Han kommer inte att begå självmord, han tycks ha hittat sitt utlopp, han är som en parasit som föder sig på andras livsglöd.

Ok, mitt liv mitt beslut, om jag vill ta mitt liv så är det upp till mig? Eller?Jag känner mig kluven här, jag tror att många som begår självmord och inte lyckas är glada för det i slutändan efter de fått den hjälp de behöver, det är säkerligen en låg resa för oss, men jag hoppas att livet är värt det, en lyxsvara att ta hand om.

Men livet kan te sig hopplöst ibland, det är tyngre än vad någon kan tro, och det känns som man ALDRIG kommer ur hålet, att då ha tillgång till dessa självmordsforum, upplever jag som otäckt, att ha någon som förstår vad man känner är skönt, men att sedan ha en person eller personer som ger en tips och råd för hur bäst ta slut på ens liv - det känns makabert, det vore bra om man söker på självmord att en sida med hjälp kommer fram, Fast, om en person är fast beslutsam att avsluta sitt liv så kan inget stoppa dem, men de är dem som kanske som jag vill somna och vakna först när det är bättre, det är viktigt att fånga upp dem, dem som man kan hjälpa.

Vet inte riktigt hur jag skall förklara det jag önskar säga, men det är olyckligt att liv försvinner när det kan finnas en möjlighet att hjälpa.

Ulla Billqvist, begick självmord 38 år gammal, det är ett privat helvete att hamna där, jag hoppas att det finns en möjlighet att fånga upp fler personer innan det är försent. Livet kan te sig svårt, men jag undrar om jag hänger i lite till...vad kan hända då?!