fredag 12 december 2008

Bakåt tankar



I går natt kunde jag inte somna, så jag låg och funderade lite, funderade på hur bra jag har det när båda armarna fungerar, när benen inte känns som stålrör, men sedan blev jag less på att tycka synd om mig själv och började fundera lite över vad jag ska göra med de foto lådorna som jag plockade med mig ner från vinden!?


Hm, vinden, det kan ju vara förråd och ja vind....


Jaja, jag började tänka på en del av de stunder som bilderna fångat och vart jag var under den tiden, vad jag gjorde och kom på att jag har gjort en hel del!


Efter mitt arbete som konsult med Adecco fick jag jobbet som transfer assistent i London med STS Språkresor, äldst i gruppen med det gjorde inget, jag hade det faktiskt roligt och älskade att jobba i London - även fast det var jobbigt med tunnelbanan i bland, fast med Harry Potter boken i hand gick det bra. Jag jobbade på Heathrow och Gatwick, jag som älskar flygplatser lärde känna dessa ganska bra innan tiden i London var över. Jag bodde i Wimbledon i ett tre våningshus, typiskt Brittiskt, med en avlång trädgård som slutade vid tunnelbaneräls, tutandet från loket blev en del av vardagen, så även de hypnotiska hoande från ringduvorna.
Det var mysigt att sitta på ett kafé, vi gick och åt middag på en Indisk resturang en gång, pubben, ja, det var härligt.
Sedan har jag gjort en del andra saker, men det jag reflekterar mest på är min kropps uppfattning, jag tittar och tänker att vid den eller den tiden tyckte jag att jag var fet, men det var inte så farligt, tänk om jag hade vetat det då!!!? Det får det att landa lite, att jag aldrig verkar nöjd, alltid ute efter att jämföra mig med andra, andra som jag anser bättre, vackra och vet hur saker skall fungera. Det är roten till mycket, att jag inte tycks landa i det att jag är ok som jag är!
Jag kan mycket mer än vad jag ger mig själv förtroende för, jag är uppfinningsrik också, givetvis är jag inte på topp om jag är inne i en slump, men jag kan inte kräva att jag alltid skall vara i topp form, vilket orimligt krav - att jag inte ser det.
Klockan är snart midnatt och jag har lite svårt att sova i natt också, jag har kommit till slut sattsen att jag känner av en av mina mediciner, hjärtat får sig en liten "stöt" ibland känns det som, livet får en fördröjnings effekt, lite svimningskänsla etc. Tror att jag drog ner medicineringen lite abrupt försöker nu rätta till det, det är lite otrevligt. Jag skall nu fokusera på att bli "frisk" eller åtminstone få känna mig lite "lättare" sköta om mig ordentligt så jag slipper må urk så ofta, har liksom tröttnat på gnällspiken mig själv!
Kanske skall jag ta med mig en av foto lådorna till sängen!
"Never waste a minute of your precious life squandering it thinking about people you don't like."

1 kommentar:

Anonym sa...

När du skriver om dig själv och att du aldrig är nöjd, så är det som att läsa om mig också. Tack för att du sätter ord på det!
Allt gott!