söndag 13 juli 2008

Söndags blues


Söndag, min dag, som jag sagt tidigare, har tagit mig an det berg av disk som jag sparat på mig under veckan och flyttat om alla mina pärlor, de hade börjat hota integriteten av korgen de var samlade i. Nu är det en någolunda ordning på mina grejer, skall nog köpa några till plastlådor de är mycket bra för förvaring.
Vilken sorlig blogg detta blev, men för studen är det tungt, i morgon skall jag till min samtals terapeut och det känns bra, tror att jag behöver hjälp. Känner det som om jag står och balanserar på kanten av avgrunden, nära att tappa balansen. Det är skrämmande, men även om jag tappar balansen klarar jag mig, kommer att landa i botten med en kraftig duns, ha blåmärken och rivsår, men vid liv. Jag behöver bara ta mig igenom det och klättra upp igen, jag har gjort det förut, har kommit tillbaka, rammlat ner och kommit tillbaka. Det är hur jag känner det nu, men känslan kommer att gå över, den kommer att passera, det gäller bara att hålla i. Men när jag är mitt i det känns det inte som om jag skall komma igenom det, det upplevs som om jag sitter fast i något geggigt, klistrigt och tungt. Hoppas en god natts sömn skall hjälpa mig.
Har också funderat på det här med min ensamhet, jag vill inte ha det så, att söka ensamhet är en sak, men det skulle kännas skönt att ha några vänner man kunde besöka, ringa till eller bara finnas med. Känner mig väldigt ensam för tillfället, ingen att ringa nu när jag känner mig nere, så jag bestämde mig för att prata med mig själv, se om jag kunde hjälpa mig att reda ut min ledsamhet.
"Come sit down beside me I said to myself,
and although it doesn't make sense,
I held my own hand as a small sign of trust
and together I sat on the fence."
Micheal Leunig
Så jag pratar lite med mig själv, ser till att jag inte gräver ner mig för djup, att jag försöker ta hand om mig själv, att jag har gjort rent och snyggt i köket - jaja, nästan i alla fall - tråkigt att vara allt för perfekt! Och sanningen är den att det känns lite bättre när jag pratar med mig själv, lite lugnare, lite soligare.
Det här kortet som jag börjar med tog jag medans jag väntade på fotvården igår, det är en mysig liten paus gård som jag kallar det, jag satt där och filosiferade lite och dinglade med fötterna, barfota, så underbart!
Se, även om dagen var grå och åskig gjorde det ingen skillnad, det var lika härligt att vara barfota då, känna vinden smeka fötterna under och ovan på!

Inga kommentarer: