Jag har oerhört bråttom har jag upptäckt, varför vet jag inte, nästan 8 år av inget gör så det känns viktigt att inte slösa med idag. Samtidigt kan jag inte räkna med att ha - jihooo - upplevelser varje dag, utan vardagslunket har sin charm det med. Idag har jag sakta promenerat genom stan, traskade i min egna takt, köpte en ny pensel på In-Ex, det var behagligt ute, klockan var "bara" 11.00, inte mycket folk ute.
Beundrade vad som gjorts vid Kungportsplatsen, vid det nya hotellt, såg alla de vackra blommorna och bären på Salu Hallens torg, upptäckte - igen - att det kan vara lite krångligt att gå på kullersten med sandaler, eller så lyfter inte jag på fötterna ordentligt!? Har haft samtal med min terapeut och sedan läkarbesök, där jag går ligger precis vid Trädgårdsföreningen, jätte vackert gammalt hus, Askungen förvaltar det - toppen inte sant! Kände mig ganska trött efter dessa besök, inte nedstämd, bara trött. Nya tankar som kommer upp till ytan, ingent farligt, utan snarare nyttiga tankar.
När jag kom hem gjorde jag ordning en kopp te och la mig för att läsa och tillåta mig själv somna om jag så önskade, vilket jag gjorde, det var jätte skönt.
Jag har kommit fram till att jag tycker om att jag är en tänkande individ, att jag är öppen, även fast jag har behov av lite mer integritet, men jag skall inte i fortsättningen be om ursäkt för den känsliga och öppna delen av min personlighet. Det är en del av mig som jag uppskattar. Denna blogg har blivit ett medel för mig till självhjälp, något jag inte förutspådde när jag började skriva, den har öppnat andra möjligheter för mig, om någon läser det eller inte spelar ingen roll, jag gör detta mer ur ett själviskt syfte för att tillåta mina funderingar och rummlande tankar ett forum att sväva fritt i.
Det är som att gå barfota och sitta och dingla med bena på en brygga - frihet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar