"Everything is out there waiting for you. All you have to do is walk up and declare yourself in. No need for permission. You just need courage to say, "Include me".
Providing you have the energy to pull it off you can do what you like. And the Universal law, being impartial, will be only too delighted to deliver."
Stuart Wilde
Det pågår en dragkamp inom mig, jag söker efter "tecken" som skall styra mig åt rätt håll, visa mig vägen, leda mig rätt. Jag började ha tvivel rörande Gastric Bypass och en arbetskamrat tyckte att det inte var det rätta valet, att jag borde kunna ändra saker själv, 40 kilo övervikt kan jag arbeta bort själv, kanske det, men jag vet varför jag började tänka i dessa vanor, denna arbetskamrat känner inte mig så bra. Jag vet även att oavsett hur många jag frågar kommer jag att få olika svar, en del säger vad de tror att jag vill höra, andra säger inget, andra hmar och har invändningar - det är bra, det är bra att jag måste tänka och tänka, att jag förstår, tar ansvar för vad som kommer att krävas av mig i efterhand, det livslånga arbetet som kommer att följa.
Okej tänkte jag, jag kan kanske gå ner i vikt, så jag gör inte denna operation, det känndes bra ett tag och jag landade i mitt beslut, men efter som jag är ledig idag, mådde inte så bra när jag vaknade i morse, har jag legat på soffan mer eller mindre hela dagen, jag satte på TV:n och där var Oprah med en show med ungdommar som gått igenom en Gastric Bypass och hur det har påverkat dem efteråt, positivt och negativt, övertalet positiva. Fick se hur en operation går till, vad det har gjort för deras liv, hur de äter idag. Då började det där med tecken verkligen göra livet komplicerat eftersom det är mest positiva tecken och samma slags utmaningar som när jag hade ett annat livs beslut att ta som hade konsekvenser. Det får mig att tänka!
Till sist är beslutet mitt, jag är den som måste bestämma och ta ett beslut för hur jag vill leva mitt liv, det är helt upp till mig vilka uppoffringar jag är villig att göra.
Min känsla för tillfället är att något håller på att hända, något håller på att förändras och det är ok. I många av de självhjälps böcker som jag har läst sägs det att man skall göra vad man kan för att ta bort negativ kraft i från sitt liv, om det är vänner, andra människor i sitt liv eller saker runt omkring. Jag börjar på att fundera över det första.
Jag är inte bra på vänskap som jag sagt tidigare, jag hade en person i mitt liv tidigare som jag tyckte oerhört mycket om, jag var lite avundsjuk på henne och betedde mig säkerligen avskyvärt mot henne, eller rättare sagt, jag behandlade henne illa. Hon sa till mig att jag gör det så kompliserat att vara min vän, och hon har helt rätt i det, jag gör det svårt. För jag är vansinnigt rädd att jag skall bli lämnad, att jag inte är omtyckt så jag förstör det först. När vår vänskap var på väg att rinna ut i sanden sa hon att det var som om jag höll på att göra slut med en pojkvän - det förstår jag nu, vad hon menade. Hon gav mig en oerhörd gåva, en gåva som gjorde oerhört ont när jag fick den, men som jag idag bär med mig inom mig för att lära mig från det, att lära mig att handla/agera på ett annat sätt.
Jag har lite tid på mig för min innre dragkamp, den kan fortgå ett tag till utan att helt trötta ut mig, jag har ork nog att dagdrömma om min "man" med sin dotter som bor här i området, jag ser honom ibland, kamera hängande om axeln, jag tycker om honom, beundrar honom på distans, han vet inte att han har en beundrarinna.
"What is right for one soul may not be right for another. It may mean having to stand on your own and do something strange in the eyes of others. But do not be daunted. Do whatever it is because you know within it is right for you."
Eileen Caddy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar