Det kändes som jag missat en hel dag, när jag vaknade kände jag inte igen vart jag var, inget stämde, det luktade rök, det var mörkt, konstiga ljud. Det tog en stund innan det föll på plats, jag undrade om jag verkligen åkt till jobbet och sedan hem igen?!
Jag hade varit vaken hela natten, jag var otroligt trött men med allt som pågick i min kropp, det var nära att driva mig till vansinne - jag undrar faktiskt hur det kommer sig att det inte gjorde det? Ok, jag morrade, skrek in i kudden och höll på att dra ut varenda led i min kropp, men jag fortsatte att existera.
En form av tortyr, jag kan ärligt säga att om det som skedde inom min kropp under natten och in på morgonen skulle vara som jag kände det alltid - då skulle jag inte orka med livet, jag skulle inte vilja fortsätta för det var så otrevligt. Jag förstår hur lätt det kan vara att bryta ner en annan människa, med mig skulle det nog vara ännu enklare.
Nu fungerar mina fingrar igen och jag kan tänka en tanke efter en annan, jag känner ett relativt lugn, med en liten aning av oroligheten från natten.
Jag har nästan fått ut röklukten, jag är mätt och sa jag att mina fingrar fungerar?!
Hoppas på att jag fortsätter att bli bättre och att jag landar i mig igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar