fredag 30 oktober 2009

Leva lära leva

Jag har förstört många vänskaper som betytt mycket för mig, jag blir rädd, rädd att jag inte duger som vän, att jag inte är tillräckligt, så jag väljer att fly innan, innan de hinner lämna mig, för det förutsätter jag, att jag lämnas, för jag är den jag är, jag har blivit lämnad, de flesta människor i mitt liv har varit ”in transit”, på genom resa.

Jag utvecklade ett försvar, ett försvar som jag nu önskar ”öva” bort, jag vill inte upprepa mitt ”lämna trauma” hela tiden, jag vill inte se mig själv som ett ”offer”! För offer är vad jag gör mig själv till.

I veckan hamnade jag i en situation som kunde ha slutat med att jag vände ryggen åt en person som betyder mycket för mig, en person som jag nyss har börjat lära känna, en person som jag gärna lär känna till bättre.

Min värsta fiende är jag själv, speciellt om jag inte i tid hinner upptäcka vad jag gör, då skapas en energi runt mig och den personen som är negativ och svår att hitta en väg ur, det upptäckte jag i veckan. Jag ringde tillslut min terapeut för jag hade ingen annan att ringa, men vid detta tillfälle var det nog det bästa valet. Terapeuten hjälpte mig att ordna till mina tankar, jag blev ledsen för jag hamnade där jag var, där jag inte vill vara, där jag är rädd att vara för konsekvenserna som det drar med sig.

Men denna gång kom jag ur det, denna gång bränned jag inga broar och jag tackar min nya insikt för det, och för att jag ringde min terapeut.

För mig är detta en stor seger!

Det jag önskar är att utveckla vänskap, men med det jag har i bagaget så är jag oerhört lätt stött och lätt skrämd - men här gäller det att jag inser att det har med mina ömma områden att göra och så länge jag upptäcker vad som händer kan jag med insikt och kraft hjälpa mig själv vidare, det anser jag är positiv utveckling!

Inom mig finns det så mycket som snabbt leder mig in på självdestruktiva beteenden, men det som skiljer mig idag från Marie för bara ett par månader sedan är att jag ser skillnaden, att jag upptäcker vad som är på gång istället för att jag står i oredan som jag skapar efteråt.

Jag önskar mig ett liv, en chans och en hälsosammare kropp, jag menar inte supersmal, jag menar hälsosam. Jag vill göra vad jag kan för att investera i mig själv så jag kan leva.

Inga kommentarer: