torsdag 26 juni 2008

Och så var det där med väntan


ena halvan av väntan är över, men det gör faktiskt den andra hälften av väntan svårare, jag hoppas, hoppas och önskar, jag blir otålig, men jag skall lära mig att vänta, med ro. Jag kommer inte att säga vad det är jag väntar på tills jag vet att det kommer att hända - jag är skrockfull!
Jag känner mig otålig, det är faktiskt en irriterande känsla, det känns som jag står på tröskeln i en öppen dörr, undrande om jag kommer att få rusa ut, om det kommer att bli en drastisk ändring, om jag kommer att få den där ordentliga sparken i baken som jag behöver, denna är knyten till första delen av väntan som nu är över. Jag vill, jag vill, jag vill!!!!
Jag är en person som måste få drömma, om jag inte får drömma så är det som jag inte kan andas ordentligt, jag andas då liksom i från början av lungan, jag tar inte djupa andetag, jag andas kort. Jag drömmer nu, det gör mig livrädd att denna dröm kanske inte kommer att slå in, jag har gjort min bit, nu är det bara att vänta, men jag är så otålig, så otålig.
Fantasi och drömmar är måsten i mitt liv, hopp, öde, magi allt är viktigt för att jag skall bevara meningen med livet, men jag är rädd, rädd för att någon skall ta det i från mig, att någon skall komma tillbaka från min barndom och säga till mig igen att det är fel, fel, fel! Men det är jag som bestämmer, det är ju mitt liv. Men jag är rädd, kanske tillochmed rädd för livet, rädd för att skapa vänskap, knyta ann till andra människor, det där med vänskap...
...jag försöker så gott jag kan, denna veckan har jag lärt mig att det är bäst att inte säga allt, att även om din vän säger att de vill höra sanningen så är det med modifikation, man kan inte alltid vara helt rak och ärlig, då kan man göra dem illa, detta har jag lärt mig denna vecka. Jag har förhoppningar om vänskap också, jag kan göra planer i mitt huvud och när jag ringer upp och får höra att hon har alla dessa planer och inte bjuder med mig blir jag djupt besviken, denna vecka har jag lärt mig att jag kan faktiskt fråga om jag får följa med!
Det är mycket att lära, väntan, vänskap, förhoppningar, sanningar, drömmar med det är väll meningen med livet - after all!

Inga kommentarer: