fredag 26 juni 2009

Dag fem


Dagar kan verkligen se annorlunda ut, det är en observation från denna veckan som varit, de första tre dagarna var jobbiga psykiskt och fysiskt, hade huvudvärk, tror det var för att jag spände mig, höll i mig i vad jag än kunde få tag i så jag inte ramlade för hårt när jag dunsade ner på botten. På torsdagen hade jag erkänt ALLA synder till min mor och responsen jag fick var precis vad jag förväntade mig, men jag blev ledsen i alla fall.

Torsdagen var tung, tjock och den slet ut min redan slitna själ, men jag fann min styrka snabbare, jag kunde resonera med mig själv på ett annat sätt. Jag ringde en kompis och pratade en stund, skickade ett sms till en annan, och båda gav mig kraft och värme.

När det gäller min ekonomi så är det som det är, och jag vill ta mig genom det, jag vill göra denna resan för min skull, för att veta att jag gjort detta för min skull och ingen annan kan ta det ifrån mig.

Vissa människor i mitt liv gör mer skada än vad de ger värme och jag anar i mig själv en önskan av att klippa banden till dessa, ta en paus och fokusera på att hitta min inre balans.

Jag skall ta mig genom det här, JAG SKALL TA MIG GENOM DET HÄR, mitt liv är viktigt för mig nu, det var oväsentligt förut, men inte längre, nu är det viktigt för mig.

Jag är inte narkoman, alkoholist eller kriminell, men jag har ljugit, döljt och dragit in en oskyldig människa i min lånekarusell. Jag känner ibland att jag borde sitta i fängelse för det jag gjort, men det vill jag ju inte – hellre se till att rätta till det jag kan.

Min mamma litar inte på mig längre och tror inte ett ord av vad jag säger, min syster litar inte på mig längre och tror inte på ett ord jag säger, min pappa är frånvarande som han varit de senaste 30 åren.

Detta är mitt liv

Inga kommentarer: